Kannibalismus - Ein Shock an der Blogg...

-IBM Deutschland, Guten Tag.
-Tag, mein name ist Armin, ich suche Berndt-Jürgen Brandes.
-Ein Moment, bitte.






Vi tar det på svenska.
...och från början.
Håll i er nu.


-Hallå!?
-Hallå, är det Berndt-Jürgen!?
-Jaa..
-Hej, det är Armin här.
-Ja, hallå!! Hej! Hur mår du!?
-Tack bara bra!! Själv? Ville bara dubbelkolla om torsdag? Kan du fortfarande?
-Jasså, torsdag? Sa vi inte onsdag?
-Gjorde vi det!? Hmm...vänta, så skall jag springa efter min filofax. Ha ha, den är rätt bra att ha ibland.






...

-Okej, men då syns vi på torsdag. Jag tar tåget från Berlin. Kliver man av i Rotenburg?
-Nej, du går av i Kassel, jag hämtar dig vid stationen.
-Hej hej!

...

Detta är bara upptakten till vad som skulle bli en av de mest spektakulära historierna i Tyskland, ja i Europa och kanske hela världen!

...

-Gick resan bra?
-Jodå, fick jobbat lite också.
-Skönt. Är du hungrig?
(Armin bygger upp aptiten..)
-Ja, jo, det skulle sitta fint med nåt snart.
-Indiskt kanske?
-He he he...din lille rackare, jag vet nog vad du vill ha...
-Jag har köpt några fina Cabernet-Sauvignon. Vad skulle passa till det?
-Mmm...vet inte....tänker du på nåt speciellt kanske...?







-Ja, kanske det...
(fr o m nu kommer allt dom pratar om kretsa kring "mat" och att äta)
-Kina?
-Naej, hellre Thai i så fall. Det måste vara lite "fart på grejerna"!
-Ja, jo.

...

"if you´re blue, and you don´t know, where to go to, why don´t you go where fashion sits?"
"Puttin´ on the Ritz"
(Taco står nästan på bordet i vardagsrummet)
-Neej, är det 10 gången vi hör låten? Snälla byt skiva.
-Mmmm
-Snälla?
-Mmmm
-Vad gör du?
-En vinsås.
-Vinsås? Skulle vi inte äta thaimaten vi köpte!?
-Nej...

...

Med ett rap vaknade Armin till. Han hade aldrig vaknat till ett rap förut. Blev en smula förvånad och kunde inte låta bli att skratta till. Som i ett osannolikt rus kunde han för ett ögonblick inte orientera sig.

Låg han i sovrummet?

I garaget?

Vad gjorde han i garaget? Innefrån huset hördes Taco fortfarande spela "if you blue, and you don´t know..."

Vad hade hänt? Vad var klockan? Varför låg alla verktyg på garagegolvet? Sakta, sakta började han få ihop pusslet. Gick in i hallen och såg det som om han vred tillbaka klockan. Mer och mer bilder klarnade i huvudet på Armin. Han skulle helt förstå när han spolade tillbaka bandet. Bandet som satt i den stativmonterade videokameran inne köket...

Med ett leende fick han se hur kvällen hade förlöpt. En dröm hade gått i uppfyllelse. Tänka sig, mumlade Armin medan han tittade ut genom köksfönstret.

Ända sen 8 års åldern hade han drömt om att äta människa. Nu hade han äntligen fått göra det. Valet hade inte varit enkelt. Det handlade inte om kött eller fisk, peppar- eller bearnaisesås, Märklin eller Fleischmann, detta var något helt annat val Armin hade gjort...

...

Kannibalism finns inte i tyskt rättsväsende. Förmodligen ingenstans i den civiliserade världen. Det finns inga lagar som reglerar Armins (o)mänskliga aptit. Armin dömdes till 8 år. För dråp. Straffet lindrades då Bernd-Jürgen ville bli uppäten. Armin blev en s.k barmhärtighetsmördare, något som skulle komma att lindra straffet. 2007 är Armin åter en fri man. Redo för nya projekt att sätta tänderna i...